Transsylvanien och Ungern: augusti 2015

2015-08-31

Historian upprepar sig

Idag åkte vi från Kolozsvár vidare mot Bukovina faktiskt, bortom Transsylvanien. Vi är på väg till Csángó-landet på jakt efter andra ungrare som under århundraden hade levt i utanförskap och som tvingades fly fler gånger men de hade ändå lyckats behålla sin kultur, mänsklighet, traditioner och språk utan att någon regering hjälpte dem eller utan att de hade krävt rättigheter och demonstrerat. De hade helt enkelt kämpat sin kamp varje dag och lämnat vidare till sina ättlingar. Något helt annorlunda än det som media är fullt av idag och något alla har en åsikt om, bara för att motsäga och hålla andra i misär...

Första anhalten var i Szamosújvár, där vi ville besöka den armenisk-ortodoxa katedralen, som var tyvärr stängt. Även kontoren var stängda.

Armenisk-ortodoxa katedralen i Szamosújvár, 45 km från min hemstad, Kolozsvár

Nunna inför katedralen

Sedan fortsatte vi genom sagolik landskap över karpaterna till en liten stad, Vatra- Dornei, som tidigare var en österrikisk badort med fina villor, casino och rikt societetsliv. Vi övernattar här på hotell och imorgon fortsätter vi mot några av Bukovinas och Rumäniens mest berömda kloster, sedan väntar våra kära bekanta på oss i lilla byn Pusztina.

iPhone foto: Csilla Tiglezán

29 augusti, på dagen 489 år sedan upplevde Ungern sitt värsta nederlag. Fortfarande är det en sorgens dag för större delen av ungrare. Slaget vid Mohács hade ritat om Ungerns karta för decennier. Då också som idag hade Ungern fått kämpa helt ensam mot osmanska hären ledd av Süleyman den I den Magnifike. Ungerns bundsförvant, Polen hade inte skickat förstärkningar, som det var utlovad. Osmanska hären bestående av 100 000 yrkessoldater möttes av ca 20 000 ungerska soldater, till större delen bönder utan någon utbildning, och adeln höll sig lågt också och stödde inte kung Lajos den II som själv stupade vid slaget.

Ungern stoppade då erövringsskaran och delades upp sedan i tre delar mellan Osmanska riket, kung Ferdinand av Heliga Tysk Romerska Imperiet som anförvant (som inte kom till hjälp) hävdade sin anspråk på ungerska heliga kronan, och Transsylvanien som då fick vasallstatus under Osmanska riket. Habsburgs-dynastin tog sedan över under lång tid och Ungern blev underkuvad dem.

Det verkar vara likadant idag också, stora skaror av migranter väller in i Ungern, dock inte via gränskontroller, de kommer utan resedokument av rädsla att stanna kvar i Ungern, men de vill vidare till Tyskland, Sverige, England. Just igår hade emigranterna demonstrerat och krävt extra tåg för att fortsätta vidare till väst. Samtidigt som vanligt, media smutskastar Ungern och stödet för att ta hand om emigranterna går ill Rumänien och Tjeckien som har inte ens en tusendel migranter att ta hand om. Ungern hade fram till nu tagit emot från början av året 150 000 migranter.

På nytt bundsförvanterna vänder ryggen till och försöker tvinga en regering på fall som valdes av folket och inte av icke-folkvalda EU-parlamentariker.

Ungerns geografiska läge ledde till att under århundradena flera ville ockupera landet. Men ungrarna hr alltid hittat ett sätt att överleva.

I dessa dagar då miljoner är på flykt från krig och hemskheter. Ungrare tvingades själva ta till flykt flera gånger under deras existens. Själv kom jag också till Sverige från Transsylvanien. Jag är född ungrare i Transsylvanien, ett land som är ockuperad sedan 1920 av Rumänien. Med tvång ändrades min familjs efternamn från Ceglédy till det rumänskklingande Tiglezan. Men jag kom inte som papperslös, jag krävde inte rättigheter utan jag var tacksam att jag fick en fristad och gjorde mitt bästa för att inte belasta samhället.

Under österrikiska styret i Ungern, under Maria Teresas regering hade man bett general Adolf Buccow att organisera tre szekler och två rumänska gränsregementen i Transsylvanien. Szeklerna vägrade eftersom de hade sedan hundratals år privilegier.

Då hade general Buccow gett order att beskjuta byn Madéfalva på morgonen den 7 september 1764 med knoner. Österrikarna dödade över tvåhundra personer bland de många kvinnor och barn. Szeklerna tvångsrekryterades ändå till österrikiska armén. På grund av detta hade många szekler flytt till Moldavien. Där slog de ihop sig med csángóer, ungrare som hade bott där i flera hundra år.

Men de hade även grundat nya samhällen av egen kraft och inte genom att kräva från regeringen eller staten, utan det de kunde göra med det man hade haft med sig på resan.

András Hadik, general i Österrikiska armén hade fått Maria Teresa att förlåta szeklerna och hjälpte de att grunda fem byar, varav en, Hadikfalva blev döpt efter András Hadik.

Populationen förändrades där enligt följande:

1786 - 685 invånare
1930 - 4934 varav 4530 ungrare
2002 - 4365 varav 1 (en enda) ungrare

Detta på grund av att dessa ungrare deporterades ännu en gång från sitt land och stad dem bildade. De skickades först till Croatien där de fick börja om på nytt, sedan skickades de vidare till Ungern en del, men andra fick fly från andra världskriget och många av dessa och deras ättlingar bor i Halmstad i Sverige, men andra hamnade i USA, Brazilien och spreds över hela världen.

Staden Szamosújvár (rumänska: Gherla) hade tagit emot på 1600-talet armenier som också kom från Moldavien, där de blev förföljda. De tas emot av fursten Mihály Apafi den I, vars grav ligger i gotiska kyrkan i min hemstad. Kejsar Leopeold förlänade armenierna området Szamosújvár där de byggde Centraleuropas första planerade stad med barock arkitektur, med rätvinkliga vägar och diagonala gator. Armeniska invånare var företagsamma och under kort tid blomstrade den nybildade staden och man hade byggt flera kyrkor för armenisk ortodoxa trosbekännelsen som står ännu idag. Mitt i staden står idag också den armenisk-ortodoxa katedralen byggd i österrikisk barock stil. I en av kyrkans kapell finns att beskåda armeniernas stolthet, en äkta Rubens målning de fick av kejsar Franz den I.

Det blev en ganska lång rad av historia och migranter under historiens gång.

2015-08-29

Joben Bistro

Minns ni mina inlägg från Joben Bistro från Kolozsvár tidigare i år? Vi bara måste tillbaka dit inte endast för sin stram-punk inredning, men även för det goda kaffet och maten. Här är några bilder till. kolla även deras hemsida.

Joben är franska för hög hatt cylinderhatt...

Min första toa-selfie, kunde inte motstå på Joben Bistro

Kaleidoskop

det är lördag idag, jag ligger i mitt rum med laptopen och försöker hinna ikapp migsjälv med bloggen. Det är inte mycket vi orkar göra, det är varmt och soligt, så vi bestämde att bara lata oss, åtminstone tills det blir lite kyligare.

Jag tänkte ha denna sida, kalejdoskop - till små händelser, bilder och uppdateras allt eftersom. Få se om det funkar...

I en liten livsmedelsbutik finns denna mjölkautomat. Man tar med sig en mjölkflaska, sätter in i automaten, betalar (ca 6 svenska kronor) och sedan trycker på knappen och har då färskmjölkat, kallt ekologiskt mjölk med en fetthalt på mellan 3,9 och 4,1 %.

Som jag beskrev i min tidigare artikel, så hade man hittat en tidskapsel i gamla kyrkan i min hemstad, några fresker som är runt tre hundra år gamla. Samtidigt hade man vid renoveringen av ett gammalt palats i centrum av staden hittat några tidningsurklipp och några gamla urklippts fotografier. Märkligt är att tidskapseln murades in av en murarmästare den 25 augusti 1899 och man hade hittat detta på samma dag 116 år senare, den 25 augusti 2015. Texten på bilden är endast rekommenderad till personer över 18 år: "Denna ludet blev igenmurad av Muntyán József. Den som hittar hittar henne får kn****a henne. Igenmurad den 25 augusti 1899." :D

Det bidde bara en tummetott

Goddag, goddag, herr arkitekt, blev min katedral färdigt? Ni minns att jag skrev om katedral och kyrka frenesin i Rumänien? Bara för ett år sedan var jag förfasad över att på platsen där mina farföräldrars hus låg hade det rivits allt för att bygga en av Rumäniens största katedraler. Då hade man byggt i sexton år och det planerades en jättevacker och jättestor kupol. Först var det problem med marken som gav vika och katedralen sjönk i den sandiga jorden. Under flera år hade man försökt konsolidera katedralen med att köra in tusentals ton betong.

Idag ser katedralen ut på detta sätt:

Det bidde bara en tummetott, en miniatyrkupol, eftersom pengarna hade tagit slut.

Prästerna gnäller nu att det behövs fem miljoner Euro till att slutföra bygget och att de ska be både kommunen och regeringen om mer pengar men även utlandsrumäner för att donera. Dock hade man varit tvungen att göra vissa ändringar, t exempel kupolens storlek måste minskas. Möjligen för den stora extra vikten den medför men även den extra kostnaden nu när ekonomin är sämre i statsfinanserna och att översteprästerna åker nu dit för stöld och korruption.

Hur många EU migranter skulle kunna försörjas med priset av dessa monsterkyrkor i betong och metall som delvis inte passar varken i statsbilden eller ens i goda smakens ramar. En kyrka byggs vart tredje dag fortfarande i Rumänien, men här tar man inte hand om sina utstötta, utan de tvingas ut i Europa för att försörja sig som tiggare och för att utnyttja lättlurade människor.

Så här såg bygget ut för ett år sedan

Det är så det är planerat att katedralen ska se ut.

men som sagt, Mäster Arkitekt, hittills bidde det bara en tummetott...

Promenad i Kolozsvár

Försöker hinna ikapp mig själv. Vår egentliga roadtrip i Transsylvanien hade inte börjat ännu... Resan hit tog tid, men det var värt, ville stanna även i Österrike för att besöka klostret i Melk. Där finns ett fantastisk spiraltrappa som jag vill se och fotografera. Vi får se hur det blir med tiden på hemresan. Hinner vi så stannar vi en stund där. Dock är det ju lite annorlunda att resa med en vovve.

Europas första helfigur häststay efter romerska rikets fall är ett verk
av Bröderna av Kolozsvár år 1373 vid Reformerta Kyrkan på Farkas gatan i Kolozsvár

Sankt Göran med Draken - helgonet som utrotar allt ont i världen

Folk stoppar oss titt som tätt och vill klappa Timmy eller leka med henne, men det är ju svårt att få in henne på museum eller i en kyrka :) Påve Franciskus förkunnade ju inte för länge sedan att även husdjur kommer till himmelen, dock hade han glömt notera i sin encyklika att husdjur får också komma in i kyrkan redan i jordelivet. Dags att känna mig kränkt och förnedrad och diskriminerad även på Timmys vägnar! Dags kanske att ordna en parad eller en demonstration mot rasism.

Nåväl... Timmy fick vackert stanna hemma med mamma och familjen medan Csilla och jag kunde göra en snabb visit i stan. Som största önskemål var att besöka det reformerta kyrkan på Farkas gatan i Kolozsvár, som hade renoverats under de senaste 17 månaderna. Renoveringen blev färdig bara för några veckor sedan. Jag hade sett under min barndom denna pärla förfalla för varje dag och nu hade denna fått ett nytt liv.

Vi började på rumänska Försäkringskassan. Mamma kommer att följa med oss på hemvägen och vara hos oss i tre veckor. Då behövde hon ett kort från rumänska motsvarigheten till Försäkringskassan. Medan man i Sverige loggar in på www.forsakringskassan.se och ber att skickas ut ett kort, så behöver man gå personligen till Försäkringskassan, sedan leta efter en kopieringsmaskin för att göra en kopia på ID-kortet som man tar till en notar för autentisering, sedan tar man en ny nummerlapp och äntligen lämnar in ansökan.

För en plastbit måste man besöka myndigheterna fyra gånger...

Då uppdagas det att mamma är pensionär, så hon behöver ett intyg på detta också som i sin tur ska kopieras och autentiskas och lämnas in. Lyckligtvis inte personligen. Så efter fyra besök på två dagar till försäkringskassan hade vi lyckats lämna in ansökan - nu är det bara att vänta ytterligare två veckor att få det hemskickat - om man har tur med rumänska posten... Lyckligtvis ordnade Csilla lejonparten av detta medan jag och Timmy gick runt och fotograferade gatubilder, annars jag skulle fått panikattack och allergi av myndighetsutövningen i Rumänien. Ytterligare en sak som botar min hemlängtan.

Äntligen fick vi fortsätta mot den nyrenoverade kyrkan i Farkas utca. En gotisk pärla som hade tjänstgjort som katolsk, protestantisk och unitarian kyrka. Som ung brukade jag gå på orgelkonserter här och även för att beundra de gamla adliga familjevapen på väggarna. Vid restaureringen senast hade man hittat även ca trehundra år gamla fresker i något som fungerade som den närliggande skolans katedral.

Man hade ansökt om europeiska fonder och fått tillstånd också. Men efter att ha fått bifall på pengarna för renoveringen, byråkratin inom EU omöjliggjorde nästan själva restaureringen. Projektet skulle vara i 36 månader från att ha blivit undertecknat, men pengarna började betalas ut efter 15 månader samtidigt som de sex team som arbetade med restaureringen pressades att vara färdig inom resterande 17 månader i stället för totala 36 månader.

Tur med experter som verkligen brinner för sitt yrke och för kultur så hade man slutfört projektet i tid utan att göra avkall på kvalitén.