 |
 |
| Armenisk-ortodoxa katedralen i Szamosújvár, 45 km från min hemstad, Kolozsvár |
 |
| Nunna inför katedralen |
Sedan fortsatte vi genom sagolik landskap över karpaterna till en liten stad, Vatra- Dornei, som tidigare var en österrikisk badort med fina villor, casino och rikt societetsliv. Vi övernattar här på hotell och imorgon fortsätter vi mot några av Bukovinas och Rumäniens mest berömda kloster, sedan väntar våra kära bekanta på oss i lilla byn Pusztina.
 |
| iPhone foto: Csilla Tiglezán |
 |
| iPhone foto: Csilla Tiglezán |
 |
| iPhone foto: Csilla Tiglezán |
 |
| iPhone foto: Csilla Tiglezán |
 |
| iPhone foto: Csilla Tiglezán |
 |
| iPhone foto: Csilla Tiglezán |
29 augusti, på dagen 489 år sedan upplevde Ungern sitt värsta nederlag. Fortfarande är det en sorgens dag för större delen av ungrare. Slaget vid Mohács hade ritat om Ungerns karta för decennier. Då också som idag hade Ungern fått kämpa helt ensam mot osmanska hären ledd av Süleyman den I den Magnifike. Ungerns bundsförvant, Polen hade inte skickat förstärkningar, som det var utlovad. Osmanska hären bestående av 100 000 yrkessoldater möttes av ca 20 000 ungerska soldater, till större delen bönder utan någon utbildning, och adeln höll sig lågt också och stödde inte kung Lajos den II som själv stupade vid slaget.
Ungern stoppade då erövringsskaran och delades upp sedan i tre delar mellan Osmanska riket, kung Ferdinand av Heliga Tysk Romerska Imperiet som anförvant (som inte kom till hjälp) hävdade sin anspråk på ungerska heliga kronan, och Transsylvanien som då fick vasallstatus under Osmanska riket. Habsburgs-dynastin tog sedan över under lång tid och Ungern blev underkuvad dem.
Det verkar vara likadant idag också, stora skaror av migranter väller in i Ungern, dock inte via gränskontroller, de kommer utan resedokument av rädsla att stanna kvar i Ungern, men de vill vidare till Tyskland, Sverige, England. Just igår hade emigranterna demonstrerat och krävt extra tåg för att fortsätta vidare till väst. Samtidigt som vanligt, media smutskastar Ungern och stödet för att ta hand om emigranterna går ill Rumänien och Tjeckien som har inte ens en tusendel migranter att ta hand om. Ungern hade fram till nu tagit emot från början av året 150 000 migranter.
På nytt bundsförvanterna vänder ryggen till och försöker tvinga en regering på fall som valdes av folket och inte av icke-folkvalda EU-parlamentariker.
Ungerns geografiska läge ledde till att under århundradena flera ville ockupera landet. Men ungrarna hr alltid hittat ett sätt att överleva.
I dessa dagar då miljoner är på flykt från krig och hemskheter. Ungrare tvingades själva ta till flykt flera gånger under deras existens. Själv kom jag också till Sverige från Transsylvanien. Jag är född ungrare i Transsylvanien, ett land som är ockuperad sedan 1920 av Rumänien. Med tvång ändrades min familjs efternamn från Ceglédy till det rumänskklingande Tiglezan. Men jag kom inte som papperslös, jag krävde inte rättigheter utan jag var tacksam att jag fick en fristad och gjorde mitt bästa för att inte belasta samhället.
Under österrikiska styret i Ungern, under Maria Teresas regering hade man bett general Adolf Buccow att organisera tre szekler och två rumänska gränsregementen i Transsylvanien. Szeklerna vägrade eftersom de hade sedan hundratals år privilegier.
Då hade general Buccow gett order att beskjuta byn Madéfalva på morgonen den 7 september 1764 med knoner. Österrikarna dödade över tvåhundra personer bland de många kvinnor och barn. Szeklerna tvångsrekryterades ändå till österrikiska armén. På grund av detta hade många szekler flytt till Moldavien. Där slog de ihop sig med csángóer, ungrare som hade bott där i flera hundra år.
Men de hade även grundat nya samhällen av egen kraft och inte genom att kräva från regeringen eller staten, utan det de kunde göra med det man hade haft med sig på resan.
András Hadik, general i Österrikiska armén hade fått Maria Teresa att förlåta szeklerna och hjälpte de att grunda fem byar, varav en, Hadikfalva blev döpt efter András Hadik.
Populationen förändrades där enligt följande:
1786 - 685 invånare
1930 - 4934 varav 4530 ungrare
2002 - 4365 varav 1 (en enda) ungrare
Detta på grund av att dessa ungrare deporterades ännu en gång från sitt land och stad dem bildade. De skickades först till Croatien där de fick börja om på nytt, sedan skickades de vidare till Ungern en del, men andra fick fly från andra världskriget och många av dessa och deras ättlingar bor i Halmstad i Sverige, men andra hamnade i USA, Brazilien och spreds över hela världen.
Staden Szamosújvár (rumänska: Gherla) hade tagit emot på 1600-talet armenier som också kom från Moldavien, där de blev förföljda. De tas emot av fursten Mihály Apafi den I, vars grav ligger i gotiska kyrkan i min hemstad. Kejsar Leopeold förlänade armenierna området Szamosújvár där de byggde Centraleuropas första planerade stad med barock arkitektur, med rätvinkliga vägar och diagonala gator. Armeniska invånare var företagsamma och under kort tid blomstrade den nybildade staden och man hade byggt flera kyrkor för armenisk ortodoxa trosbekännelsen som står ännu idag. Mitt i staden står idag också den armenisk-ortodoxa katedralen byggd i österrikisk barock stil. I en av kyrkans kapell finns att beskåda armeniernas stolthet, en äkta Rubens målning de fick av kejsar Franz den I.
Det blev en ganska lång rad av historia och migranter under historiens gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar