2014-08-21
Fyrverkerier på Ungerns Nationaldag
Vi är redan i Budapest. Jag hann inte blogga från våra sista dagar i Transsylvanien. Efter ett äventyrligt tågresa kom vi över till Ungern lagom till Nationaldagsfirandet. Jag kommer dock fortsätta blogga, dock med lite försening. Nu lite bilder från fyrverkerierna.
2014-08-15
Besök hos Drottning Elizabeth II's mormors mormor, andra gamla trevliga bekanta och storslagen natur och historia
Temperaturen i Marosvásárhely steg snabbt till över 30 grader idag på förmiddagen. Vi tog farväl av Csillas gudmor och åkte vidare till Sekler Landet och staden Székelyudvarhely. Vi stannade på vägen dit i Erdőszentgyörgy och gamla Rhédey Slottet. Slottet var fallfärdigt för bara ett år sedan vi åkte förbi det. Nu är den nyrenoverad - Prins Charles av Storbritannien är på besök ofta i trakterna och han stormtrivs här. Han åker till Transsylvanien ofta delvis för att en av hennes anfäder i rakt uppstignde led föddes i denna lilla byn som prinsessa Claudine av Rhéde-Kis. Alltså var denna Claudia Rhédey drottning Elizabeth den II av Storbritanniens mormors mormor.
Härifrån fortsatte vi vidare till badorten Szováta. Hit hade vi åkt för drygt tio år sedan till spa uppe i fjällen till Danubius Hotel Spa vid Medve Tó, Björnsjön. Hela denna del av Transsylvanien är byggd på ofantliga saltlager. Här finns även staden Parajd där man hade öppnat saltgruvor sedan romarnas tid. För drygt 139 år sedan, år 1875 bildades sjön och det är beräknad att salthalten i sjön är ca 220 - 300 gram (!!!) per liter vatten. Något mindre salthalt närmare ytan på grund av sötvatten som rinner in. Det mindre salta lagret av sötvatten agerar som en jättestor lins och med solens värme värms upp den understa vattenlager som har högre salthalt till över 30 grader. Under två meters djup hade man mätt även 80 grader värme. Idag badar man i sjön, många gånger under sommaren samtidigt hundratals personer. Bad är tillåtet mellan kl 10-13 och 15-18. Under resten av tiden ges möjlighet till sjön att regenerera sig själv, att vattenlagren skiljs åt på nytt. Medve Tó, Björnsjön är världens största heliotermiska vatten.
Under vår vistelse i hotellet för länge sedan hade vi lärt känna Szovátas reformerta kyrkans präst och hennes fru, Sándor och Szilárdka. Alltid när vi är i krokarna brukar vi hälsa på dem - som vi gjorde nyss också. Det var ett kärt återseende, vi konstaterade att vi alla blir bara yngre med åren. Medan Szilárdka och Sándor slängde ihop en lunch för oss - eftersom vi får inte gå härifrån hungrig hade vi fått massor av tips om städer och hus och natur att besöka.
Sedan åkte vi vidare mot Székelyudvarhely men vi stannade för en halv timme även i Farkaslaka. Här föddes och är idag begraven en av Ungerns främste författare, Tamási Áron. Hans romaner utspelar sig i Transsylvanien och handlar om landets befolkning, seklerna och deras tankevärld, deras humor och uppfinningsrikedom som många gånger hade räddat både deras liv och deras traditioner och framtid. Hans främsta verk är Abel-trilogin, en ung seklers liv i Transsylvanien och under immigrationen till Amerika. I en av dessa romaner skriver Tamási Áron: "Azért vagyunk a világon, hogy valahol otthon legyünk benne " (Vi kom till denna värld för att vara hemma någonstans...)
Förra året kom vi till Székelyudvarhely ganska sent på kvällen och trötta efter en lång dag. Vi visste då inte vart vi skulle övernatta och körde in mot stadens centrum. Csilla ville att jag skulle parkera först och leta efter ett hotell, men jag hade ingen möjlighet att stanna så jag bara fortsatte. Först när jag kunde stanna stod vi just framför ett pensionat. Vi gick in och frågade efter lediga rum och vi bjöds på god och stark székely plommonbrännvin. (Jag fick även Csillas glas). Vi hade fått ett stort och rent rum och servicen var utomordentligt bra, vi kom jättebra överens med farbrorn i receptionen som bjöd oss på brännvin. Han är fadern till ägaren och han hjälper till med gästerna och i receptionen trots sina dryga åttio år. Nu när vi bestämde oss att återvända så kom vi direkt till Pensionatet Lilla i Székelyudvarhely. Vi hade hunnit just parkera bilen i parkeringen och gamla farbrorn dök upp med sin cykel från staden och det var han som kände igen oss och hälsade först. Han var väldigt glad att vi återkom och det första var att han bjöd oss igen på sextio gradig stark plommonbrännvin från egen distilleri. Förstås ville han inte höra om att Csilla inte dricker så fick jag igen hennes glas. När jag drack upp båda glasen fick jag ytterligare ett för att öka aptiten inför middagen...
Vi tog en kort promenad i staden och imorgon kommer vi att åka runt och besöka sevärdheterna här.
 |
| Vår gode vän, Sándor, reformert präst i Szováta |
 |
| Szilárdka, reformert präst hon också utanför Szováta, gift med Sándor |
Härifrån fortsatte vi vidare till badorten Szováta. Hit hade vi åkt för drygt tio år sedan till spa uppe i fjällen till Danubius Hotel Spa vid Medve Tó, Björnsjön. Hela denna del av Transsylvanien är byggd på ofantliga saltlager. Här finns även staden Parajd där man hade öppnat saltgruvor sedan romarnas tid. För drygt 139 år sedan, år 1875 bildades sjön och det är beräknad att salthalten i sjön är ca 220 - 300 gram (!!!) per liter vatten. Något mindre salthalt närmare ytan på grund av sötvatten som rinner in. Det mindre salta lagret av sötvatten agerar som en jättestor lins och med solens värme värms upp den understa vattenlager som har högre salthalt till över 30 grader. Under två meters djup hade man mätt även 80 grader värme. Idag badar man i sjön, många gånger under sommaren samtidigt hundratals personer. Bad är tillåtet mellan kl 10-13 och 15-18. Under resten av tiden ges möjlighet till sjön att regenerera sig själv, att vattenlagren skiljs åt på nytt. Medve Tó, Björnsjön är världens största heliotermiska vatten.
Under vår vistelse i hotellet för länge sedan hade vi lärt känna Szovátas reformerta kyrkans präst och hennes fru, Sándor och Szilárdka. Alltid när vi är i krokarna brukar vi hälsa på dem - som vi gjorde nyss också. Det var ett kärt återseende, vi konstaterade att vi alla blir bara yngre med åren. Medan Szilárdka och Sándor slängde ihop en lunch för oss - eftersom vi får inte gå härifrån hungrig hade vi fått massor av tips om städer och hus och natur att besöka.
Sedan åkte vi vidare mot Székelyudvarhely men vi stannade för en halv timme även i Farkaslaka. Här föddes och är idag begraven en av Ungerns främste författare, Tamási Áron. Hans romaner utspelar sig i Transsylvanien och handlar om landets befolkning, seklerna och deras tankevärld, deras humor och uppfinningsrikedom som många gånger hade räddat både deras liv och deras traditioner och framtid. Hans främsta verk är Abel-trilogin, en ung seklers liv i Transsylvanien och under immigrationen till Amerika. I en av dessa romaner skriver Tamási Áron: "Azért vagyunk a világon, hogy valahol otthon legyünk benne " (Vi kom till denna värld för att vara hemma någonstans...)
Förra året kom vi till Székelyudvarhely ganska sent på kvällen och trötta efter en lång dag. Vi visste då inte vart vi skulle övernatta och körde in mot stadens centrum. Csilla ville att jag skulle parkera först och leta efter ett hotell, men jag hade ingen möjlighet att stanna så jag bara fortsatte. Först när jag kunde stanna stod vi just framför ett pensionat. Vi gick in och frågade efter lediga rum och vi bjöds på god och stark székely plommonbrännvin. (Jag fick även Csillas glas). Vi hade fått ett stort och rent rum och servicen var utomordentligt bra, vi kom jättebra överens med farbrorn i receptionen som bjöd oss på brännvin. Han är fadern till ägaren och han hjälper till med gästerna och i receptionen trots sina dryga åttio år. Nu när vi bestämde oss att återvända så kom vi direkt till Pensionatet Lilla i Székelyudvarhely. Vi hade hunnit just parkera bilen i parkeringen och gamla farbrorn dök upp med sin cykel från staden och det var han som kände igen oss och hälsade först. Han var väldigt glad att vi återkom och det första var att han bjöd oss igen på sextio gradig stark plommonbrännvin från egen distilleri. Förstås ville han inte höra om att Csilla inte dricker så fick jag igen hennes glas. När jag drack upp båda glasen fick jag ytterligare ett för att öka aptiten inför middagen...
Vi tog en kort promenad i staden och imorgon kommer vi att åka runt och besöka sevärdheterna här.
 |
| Det nyrenoverade Rhédey Slottet från 1702, där prinsessan Claudia Rhédey föddes och växte upp |
 |
| Claudia Rhédey, Drottning Elizabeth av Englands mormors mormor |
 |
| Försvarskyrkan från Erdöszentgyörgy från 1200-talet där det finns en minnessten över Claudia Rhédey |
 |
| Rhédey Slottet |
 |
| Farkaslaka, pensionatet Abels vagga |
 |
| Tamási Árons gravmonument T. Á. sírjára Négy szép holló talpig gyászba rászállt a két cserefára. Tövig égtek a villámok, ragyog újra a magasság, leng a fény a lomb közt, mint a kaszák, mikor fölakasztják. Ősszel aztán a két vén fa bronzba önti lenn a hantot; jönnek majd és megcsodálják, mint egy ledöndült harangot. Farkas üvölt, öltözködnek a hollók majd patyolatba; csillagot tart ölelőleg karjaiban a két nagy fa. Kívánhat-é ember többet: derékaljnak szülőföldet s két cserefa tömött árnyát szemfedőnek. Kányádi Sándor |
 |
| Tamási Árons gravmonument |
 |
| Tamási Árons gravmonument - staty av Szervátiusz Jenö och Tibor, far och son |
 |
| Farbrorn i receptionen på pensionatet Lilla |
 |
| Farbrorn i receptionen på pensionatet Lilla med plommonbrännvinsglasen |
 |
| Vasszékely - Järn Seklern - monument i Székelyudvarhely över seklerna som föll under andra världskriget |
 |
| Stadshuset i Székelyudvarhely |
 |
| Csilla vilar ut på Székelyudvarhelysz statypark över ungerska hjältar |
2014-08-14
Kulturens stad - Marosvásárhely
Första dagarna i Marosvásárhely spenderade vi med att strosa runt i staden, besöka Csillas gamla gymnasium med anor från 1557, ett besök i Kulturpalatset med sin Spegelsal i art nouveau stil som Bernády György, stadens legendariske borgmästare lät bygga.
Vi ville fortsätta mot Seklerlandet, Székelyföld - vi hann packa vår resväskor när vi i sista stund tänkte om och åkte ut till MarosSzentGyörgys Apollo Spa strax utanför Marosvásárhely. Vi trivdes så mycket att vi bestämde oss att stanna kvar några dagar till. Tur nog, eftersom vädret var utmärkt för bad, 36 grader i luften, 28 grader i vattnet, trevligt sällskap och bra mat. Det är mineral och termalbad, vattnets salthalt är så hög att man flyter runt i poolen, det går inte att dyka. Det finns även en jättestor sötvattenpool också för de som vill bar bada och simma.
Vårt första besök gick till Kulturhuset och dess Spegelsal. Detta byggdes av dåvarande borgmästaren Bernády György mellan 1911 och 1913. Han bidrog mycket i att bygga upp staden med det utseende den har idag. Det var i Kulturpalatset jag fick betala en avgift för att kunna fotografera...
Spegelsalens fönster är prydda med glasmålningar av ungerska legender utfört av Miksa Roth.
Vi besökte även det ungerska Bolyai Gymnasiet, starkaste skolan i Marosvásárhely där Csilla hade gått på gymnasium. Skolan grundades 1557 och har fungerat som gymnasium och universitet ända sedan dess.
Lite längre bort, bara en kort promenad ifrån gymnasiet finns Bibliotheca Telekiana, Teleki Biblioteket som hade när den öppnades 1802 en samling på 40000 volymer. Det var Transsyvaniens första kommunala bibliotek som öppandes av greve Teleki Sámuel.
Ytterligare en kort promenad från Rosornas Torg, vackra centrum av Marosvásárhely gick vi till Vártemplom, den befästa kyrkan på en liten kulle som byggdes på 1200-talet och blev färdigt 1490, två år innn Kolumbus upptäckte Amerika.
Och nu, den 14 augusti på förmiddagen åker vi vidare till Sekler Landet, Székelyföld - vi flyr hettan som kommer - idag blir det 38 grader i Marosvásárhely. I sådana temperaturer är det inte kul ens att sitta i varma saltbadet i Marosszentgyörgy, hoppas det blir kyligare i fjällen.
 |
| Marosvásárhely, Stadshuset och Kulturplatset i Art Nouveau stil |
Vi ville fortsätta mot Seklerlandet, Székelyföld - vi hann packa vår resväskor när vi i sista stund tänkte om och åkte ut till MarosSzentGyörgys Apollo Spa strax utanför Marosvásárhely. Vi trivdes så mycket att vi bestämde oss att stanna kvar några dagar till. Tur nog, eftersom vädret var utmärkt för bad, 36 grader i luften, 28 grader i vattnet, trevligt sällskap och bra mat. Det är mineral och termalbad, vattnets salthalt är så hög att man flyter runt i poolen, det går inte att dyka. Det finns även en jättestor sötvattenpool också för de som vill bar bada och simma.
Vårt första besök gick till Kulturhuset och dess Spegelsal. Detta byggdes av dåvarande borgmästaren Bernády György mellan 1911 och 1913. Han bidrog mycket i att bygga upp staden med det utseende den har idag. Det var i Kulturpalatset jag fick betala en avgift för att kunna fotografera...
Spegelsalens fönster är prydda med glasmålningar av ungerska legender utfört av Miksa Roth.
Vi besökte även det ungerska Bolyai Gymnasiet, starkaste skolan i Marosvásárhely där Csilla hade gått på gymnasium. Skolan grundades 1557 och har fungerat som gymnasium och universitet ända sedan dess.
Lite längre bort, bara en kort promenad ifrån gymnasiet finns Bibliotheca Telekiana, Teleki Biblioteket som hade när den öppnades 1802 en samling på 40000 volymer. Det var Transsyvaniens första kommunala bibliotek som öppandes av greve Teleki Sámuel.
Ytterligare en kort promenad från Rosornas Torg, vackra centrum av Marosvásárhely gick vi till Vártemplom, den befästa kyrkan på en liten kulle som byggdes på 1200-talet och blev färdigt 1490, två år innn Kolumbus upptäckte Amerika.
 |
| Glasmålningar i Spegelsalen i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Glasmålningar i Spegelsalen i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Glasmålningar i Spegelsalen i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Glasmålningar i Spegelsalen i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Glasmålningar i Spegelsalen i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Glasmålningar i Spegelsalen i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Spegelsalen i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Spegelsalen i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Entrén i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Takmålning vid entrén i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Takmålning vid entrén i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Takmålning vid entrén i Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Fasaden av Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Stadshuset i Marosvásárhely |
 |
| Stadshuset i Marosvásárhely |
|
| Stadshuset och Kulturhuset i Marosvásárhely i Art Nouveau stil |
 |
| Panorama över Stadshuset och Kulturhuset i Marosvásárhely |
 |
| Bolyai Farkas Gymnasiet i Marosvásáhely med anor från 1557 |
 |
| Bolyai Farkas och Bolyai Jánso, faroch son - matematiker från Transsylvanien som hade undervisat i anrika gymnasiet står idag staty mitt emot entrén av Gymnasiet |
 |
| Teleki Biblioteket från 1802 i Marosvásárhely grundad av greve Teleki Sámuel med en av Transsylvaniens största samlingar av dyrbara böcker, i samma klass som Batthyaneum i Gyulafehérvár - båda två formmässigt och innehållsmässigt riktiga kulturskatter. |
 |
| Porten till Teleki Biblioteket |
 |
| Ingången till Bolyai Farkas Gymnasiet i Marosvásárhely |
 |
| Panorama över innergårdenBolyai Farkas Gymnasiet i Marosvásárhely |
 |
| Panorama över gata i gamla staden i Marosvásárhely, i mitten till vänster Teleki Huset med en staty över en av stadens mest kända borgmäster, Bernády György, mitten höger på kullen den gamla försvarskyrkan med gamla stadsmurarna. |
 |
| Tornet från Gråmunkarnas kyrka och kloster. Kommunisterna rev kyrkan och klostret för att ge plats åt ett torg av betong utanför den nybyggda Nationalteatern, idag minnesmonument. |
 |
| Kvitto över att ha betalat summan av 5 Lei (motsvarande 10 kronor) för att få lov att fotografera i Kulturhuset som amatörfotograf. Som professional skulle jag betala 15 och som kändis skulle det vara 30 Lei... |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)