En riktig förebild - en helig och klok man med otrolig stort hjärta, värme och glädje

Jag måste hoppa tillbaka till broder Csaba, franciskaner munken som tar hand om tusentals föräldralösa barn och barn med familje- eller sociala problem.

Vi är kvar i Gyulafehérvár och igår gjorde vi en utflykt till staden Déva där allt började för broder Csaba och barnen.

9 oktober 2006 - broder Csaba på besök i Stockholm - övernattade hos oss

Broder Csaba prästvigdes 1982 under kommunistregimen i största hemlighet. En regnig natt 1992 hände följande. Broder Csaba satt på sitt konvent i Déva med sina prästkolleger när det ringde på porten och in kom en polisman bärande på ett spädbarn vars mamma övergav honom. Polisen visste inte vad han skulle göra så han försökte höra med kyrkan om de kunde ta hand om barnet. Broder Csaba anade inte heller att i och med detta även hans liv kom att förändras. Han tog emot barnet som fick övernatta där. Sedan följde fler, tusentals och broder Csba går runt och tigger ihop pengar för atat uppfostra gatubarnen. Fler barn följde och då gick broder Csaba till ett kloster i staden Déva, som kommunisterna hade redan tidigare beslagtagit. Broder Csaba slog ned hänglåset och lade själv tillsammans med barnen på klostret. Myndigheterna ville avhysa dem flera gånger men han fick stanna. Fler hus följde och det var inte bara privatpersoner som bidrog, det var organisationer som uppmärksammade hans tacksamma kall. Folk vallfärdar till de hus han driver som en stiftelse där man kan bidra själv online. Rum efter rum renoverades och idag finns det ett åttiotal hus där barn bor under familjelika förhållanden. Man anställer även "föräldrar" på heltid, och då är det heltid, 24 timmar av 24 som bor med ca åtta barn. För de barn som redan gått ut gymansiet hade stiftelsen köpt lägenheter i universitetsstäder och hjälper de med pengar som riktiga föräldrar gör. Barnen hjälper till i sina hem och de som har föräldrar i livet brukar besöka dem på helgerna eller under loven.

Det kommer volontärer från hela världen och hjälper till med göromålen runt hemmen. Jag nämnde tidigare Ádám Mokos, Imola Mokos och Magdolna Muzsnyáki Mokos, deras mamma som alla under olika former hade bidragit till att uppehålla dessa barnhem. En annan av våra vänner, Zsolt Kozma hade gått till fots från Budapest till Déva, ca 400 km till förmån för barnen och organisationer och företag sponsrade detta med pengar som gick oavkortat till stiftelsen.

Då blir jag väldigt otacksam att inte kunna räkna upp alla som är och varit med om att bidra. I ungern samlas skokartonger med leksaker och mat till barnen, motorcykelklubbar åker i hundratals och tar med bidrag och presenter och även låter barnen åka med motorcyklarna...

Kyrkan och klostret där allt började

Borgen av Déva, strax ovanför kyrkan och klostret där broder Csaba tar hand om tusentals barn